Idag tog Jocke äntligen körkortet.
Oj vad han har längtat och kämpat efter det kortet.
Vi åkte till Uppsala och nervositeten var påtaglig för oss båda.
Jag hade köpt en godispåse och tagit med mig en bok för jag visste att det skulle ta knappt 1 timme.
Ja så var det då dags och när alla som skulle skriva försvunnit var vi 3 föräldrar kvar som bläddrade nervöst i en bok.
Efter en stund kunde jag inte ens äta godis eller läsa så jag gick ut och tog lite luft och sen gick jag runt och läste på olika affischer, nervös morsa eller ?
Så börja då dörren gå opp men ingen Jocke.
Efter ett tag så kom han då ut och hade iget leende på läpparna eller ledsen min heller för den delen. Jocke kan verkligen se glad ut när det är något.
Tror ni han stannar till och berättar ? Nej förbi mig och ut genom dörrarna och jag far efter med en stor väska på ryggen som ett värsta klistermärke.
Väl ute och efter att andats frisk luft kläcker han ur sig
- jag klarade det
Oj oj oj vad vi var glada, det kom också glädje tårar.
Så vi åkte snabbt och köpte smaskiga fika bullar och sen åkte vi till Sandra och Basse på fika och firade.
Ja sen på kvällen såg vi inte till Jocke så mycket då han försvann ganska snabbt med bilen.

Nyss stod jag i fönstret och såg Jocke cykla iväg till en komis
Nyss stod jag i fönstret och såg Jocke ta moppen till en kompis
Nyss stod jag i fönstret och såg Jocke ta bilen till en kompis

Nyss kom en tår då jag förstod att det är åren som går
av Kina